Om att ha tva hem..
Läste just en gammal kompis blogg.
Hon är liksom jag bosatt utanför Sverige, iof liiiite längre bort, pa andra sidan jordklotet..i Australien rättare sagt! Det var sa komiskt att läsa hennes inlägg om att komma hem igen...jag känner igen mig sa mycket i det hon sager...tex när man kliver pa planet och ser och hör alla svenska turister!!
Inte det att man blir glad utav att höra svenskar utan att man rent ut sagt skäms!!
Om att komma hem och allt är sig likt, fast ända inte pa natt sätt..det kommer hon snart märka! :)
De första dagarna i Sverige är konstiga pa nagot sätt...kan inte förklara det...man hör hemma där men ända inte...hmm...man känner sig konstig helt enkelt, annorlunda...man vill lixom vända och aka tillbaka igen...MEN ju fler dagar du är i Sverige..ju längre du blir kvar "hemma" ju mer vill du stanna kvar!
Efter tva veckor (som är de längsta jag varit hem) sa har du gjort Sverige till ditt hem igen och det blir svart att aka tillbaka...efter all tid du tillbringat med familj och vänner sa blir det saaaa svart att aka tillbaka...jämt när jag kommer hem till Sverige själv sa saknar jag Dani och Spanien i sig...och när han följt med sa har jag ända saknat Spanien..efter nagra dagar sa har jag vant mig att vara hemma i Sverige och saknar inte Spanien sa mycket längre..och när jag väl aker tillbaka hem till Spanien igen sa grater jag i dagar för jag saknar Sverige och familjen sa mycket!!
Vill ta min väska och flytta hem till Sverige igen redan innan jag landat i Madrid!
Men efter ytterligare nagra dagar, eller en vecka eller sa...sa mar du bra igen..lever ditt liv igen..och trivs bra med tillvaron igen!
Det är jobbigt att ha tva hem..tva hem i olika länder...jobbigt att inte kunna vara hemma i Sverige sa mycket som jag kanske skulle vilja..det är jobbigt innan man aker och det ar jobbigt när man kommer tillbaka...men i slutändan sa är allt bra och jag trivs med mitt liv! Jag trivs att bo här och jag trivs att komma hem pa besök...vem vet, nagon gang i framtiden kanske det ändras..kanske bor vi i Sverige och kommer pa besök i Spanien...men som sagt....just nu trivs jag med tillvaron som den är..
Jag har en underbar famil som tar hand om mig när jag kommer hem till Sverige, som kommer och besöker mig och som finns där för mig nar jag behöver det! Som star ut med ALLA (ja, det blir ganska manga!) mina känsloutbrott när jag kommer hem :) TACK!
JAG ÄLSKAR ER!
