Mitt liv i Spanien

 

I tisdags ringde Mamma efter att hon varit pa sin morbrors begravning.

 

Vi pratade lite smatt om skillnaden mellan begravning i Sverige och Spanien

Hon tyckte att begravningen gatt fort till da det "bara" hade gatt en manad sen han farsvann.

I Spanien begravs man mellan nagra fa timmar upp till 48h (vanligtvis) efter att dom gatt bort.

 

När Ds farmor dog tex sa dog hon pa natten och hon begravdes redan pa eftermiddagen dagen efter, det hade inte ens gatt 24h.

 

Redan dagen efter att jag pratade med Mamma, pa onsdagen, fick vi ett samtal att en väns mamma gatt bort.

Hon hade fatt en hjärtattack pa morgonen och redan pa onsdagskvällen befann vi oss i Ávila pa tanatorio.

 

Svart (tycker jag) att förklara vad ett tanatorio är men jag ska försöka :)

Direkt översatt blir det ett likhus/barhus men det later sa fult tycker jag.

Men för att ni ska kunna första och för att inte skriva tanatorio varje gang sa väljer jag att använda det där groteska (enligt mig) ordet..

 

Det är en byggnad med rum..olika stort beroende pa staden/byn..i Segovia finns ett med 10 rum,

alltsa plats för 10 personer som dött samtidigt (dag innan/dag efter).

I Madrid tex finns det flera stycken likhus med upp till 30-40 rum/st.

Rummen har soffor och stolar, en del likhus har barer/restaurantes andra har dryck och mat maskiner.

 

Dit tas kroppen sa fort den är "klar" pa sjukhuset eller vart den nu befinner sig..

 

GHAAA!!!

Sa svart att förklara da jag inte kan hälften av orden pa svenska!!

Later sa groteskt när jag försöker förklara sa jag ber er ha talamod ;)

Okej, försöker fortsätta...

 

När kroppen är pa likhuset sa ligger den i en kista bakom ett glas (fönster) oftast med kistan öppen

(en del väljer att ha den stängd pga av sjukdomar etc...)

 

Dit kommer familj och vänner där dom beklagar sorgen etc

 

När det är dax för begravning sa tar man kroppen fran likhuset till kyrkan och sen kyrkogarden.

Här i Spanien behöver inte dessa tre saker nödvändligtvis ligga nära varandra..det är mer ovanligt att kyrkan ligger intill kyrkogarden än att dom ligger langt ifran varandra

 

Jag har varit pa maaaaaaanga begravningar här i Spanien.

(En i Sverige)

I Spanien kommer inte bara närmaste famlijen och släkten utan heeeeeela familjen, vänner, jobbarkompisar, bekanta etc.

Manga människor aker bara till likhuset och sen inte till begravningen eller tvärtom.

 

När min chefs mamma dog i julas akte vi bara pa begravningen och när en av Ds föräldrars bästa kompis pappa dog var vi bara pa likhuset och inte pa begravningen.

 

Ett exempel pa hur det brukar ga till:

 

Ds morbrors begravning är den senaste som jag var med pa hela..sa..

 

Vi akte till likhuset sa fort vi fatt reda pa det. där var vi nagra timmar. folk kommer och gar

Hela byn kom förbi även om alla inte kände honom sa kände dom en eller flera i familjen

Vi akte hem över natten men Ds mostrar och nagra till satt där hela natten

 

Vi akte tillbaka pa morgonen och hans fru (och dom som ville) fick ga in i rummet bakom fönstret och säga hejda innan kistan stängdes (puss/kram/smek)

 

Vi akte till kyrkan med kistan där gudstjänsten hölls (nu är kistan stängd).

Efterat aker bilen (sakta) med kistan och alla blommor till kyrkogarden och alla människor gar bakom bilen

(När min chefs mamma dog gick vi ca 2km!)

I större städer eller där kyrkan ligger för lang bort aker man i bilar bakom likbilen.

 

Och här är det väl som i Sverige antar jag..kistan läggs ner i jorden..eller i väggen som dom vanligtvis gör i spanien...

Det är stor skillnad mellan Sverige och Spanien tycker jag och jag vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker om det..pa ett sätt tycker jag att det är bra att det gar sa fort...att man kan börja sörja pa riktigt direkt och att man far chansen att var dom där timmarna pa likhuset med nära och kära..att det inte drar ut pa tiden sa mycket som i Sverige..därmot har jag fortfarande inte vant mig vid att se pa dom döda..och pa ett sätt tycker jag att det skulle vara jobbigt och pafrästande att ha sa mycket folk runtomkring hela tiden..att inte fa vara ensam med sorgen fören begravningen är över..att man "maste ta hand om" alla människor som kommer och gar..jag vet inte..

 

Jag pratade om det här med min jobbarkompis här om dagen och hon sa att hon skulle pussa sina morföräldrar innan kistan stänger när det väl är dags..hon är övertygad att hon vill och kommer att göra det..jag vet inte..jag tycker det känns konstigt..men det kanske är för att jag inte är van med det och inte blivit det ännu heller...

 

Vad tycker ni svenskar som bor i Spanien om skillnaderna?

 

Pa torsdagen begravs var väns mamma, D akte själv eftersom jag inte kunde..

Pa lördagen dog min jobbarkompis morbror, vi var inte hemma och kunde inte aka till likhuset sa vi for dit pa söndagen innan dom akte till kyrkan och innan vi akte pa dop..

 

Googlade fram nagra bilder sa ni kan göra er en bild av hur det ser ut pa ett sakallat spanskt barhus/likhus

Pa en del bilder är gardinen fördragen..det är där bakom kistan och blommorna star..

 

 

 

 

 

.

 

D blev chockad över hur fina kyrkogardarna var i Sverige och hur nära dom ligger kyrkan.

Att det fanns gräs mellan stenarna och att vem som helst kunde ga där, att det inte fanns staket.

 

I Spanien är kyrkogardarna inhängade och stängda med dörr och las.

Dom har sina öppentider..

 

Exempel pa en spansk kyrkogard.

 

Bilderna är googlade och den första är porten till Guadarramas kyrkogard