Veckan som varit

 
Var inte ledig förens i lördags efter helgen i Gijón, det plus massa andra aktiviteter (det märks att varen är här!) och internetstrul har gjort att det inte blivit nagra uppdateringar här..
 
Först lite om veckan sen ska vi se om jag kan fixa över bilderna fran kameran till datorn fran Gijón sa kommer det natt om det med snart :)
 
I onsdags var det röd dag här i landskapet.
Jag jobbade morgon pa tisdagen och sen natt pa onsdagen sa pa tisdagen passade vi pa att ga pa bio, första ganger pa fler ar! Vi sag "Ocho apellidos vascos", jag tyckte den var kul, D tyckte sa där..
 
 
Onsdagen tillbringades med vänner pa torget, en liten barrunda vart det innan vi akte hem och sov siesta innan det var dags för jobb..
 
 
 
 
 
I lördags och söndags var jag äntligen ledig igen efter 11 dagars jobb i sträck!
Lördagen tillbringades i Guadarrama med svärföraldrarna och igar tog vi ut motorcykeln för en sväng till Ajalvir (Madrid) där det vart lunch med vänner.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Snart helg

 
Nu är det inte lang kvar tills jag checkar ut och tar helg, lite mer än tva timmar kvar.
Hem, duscha, packa bilen och sa sticker vi norrut över helgen.
 
Har faktiskt varit i Gijón en gang innan, för nästan exakt tva ar sen.
Jag blev inte speciellt imponerad av staden da men sa var vi ju bara där i 24h da och den mesta tiden tillbringades i simhuset.
 
Jag ser fram emot denna resa och hoppas att Gijón visar mig en rättvis sida denna gang da jag har mer tid att se och uppleva staden.
 
Att fa en ledig helg och ett litet minibreak är inte sa fel det heller!
 
Ha en trevlig helg för de ska jag försöka ha!

:)
 
 
gijon-1
 
 

Hur vi träffades

 
Pa Annikas begäran sa kommer här en liten berättelse om hur D och jag träffades.
 
Sommaren 2006
 
Mamma och H gifte sig i Agusti och jag hade med mig min davarande sambo till Sverige.
Jag var inte allt för förtjust i att han följde med, inte alls, och det blev sa patagligt där och da, under bröllopet.
Att jag inte alls ville vara med honom, att jag inte ens tyckte om honom.
 
Vi hade träffats 2004 i Mars ungefär, jag kom till Spanien i Januari samma ar.
Det som var meningen som ett "strul" en kväll blev en pojkvän.
Nu i efterhand vet jag att jag inte alls var kär i honom, jag visste det nog redan da...
Allt flöt bara pa-
Jag blev utan plats att bo och flyttade in hos honom, allt gick av bara farten, stannade inte upp och tänkte, allt var sa "enkelt", slapp tänka själv...
 
Men da, under vistelsen i Sverige sa smög sig känslan pa pa riktigt, att det här inte var rätt..
 
Men trots detta fortsatte vi tillsammans, vi fortsatte att bo tillsammans.
Men vi gjorde ännu mer saker separat.
 
September samma ar kom Mamma och H ner och hälsade pa under festligheterna i Guadarrama.
Min davarande sambo var inte med oss alls, ingen dag..(som alltid)
 
Istället lärde jag känna D under tiden, där jag jobbade..han var där som kund och kände min chef, mina vänner och bekanta..
(Anledningen att jag inte träffat pa honom förr i Guadarrama var att han var nyss hemkommen fran Gran Canaria där han bott under fem ar..)
 
 
Han umgicks med oss och "tog hand" om Mamma och H när jag jobbade.
När jag var ledig tog han med oss pa utflykter, visade oss runt.
Ställen som jag aldrig varit pa trots att jag bott där omkring.
Det var ingen som hade haft viljan att visa mig dessa platser innan...
 
 
Pa kvällarna/nätterna när jag slutat jobba följde han med oss ut.
 
 
Mamma och H kom ocksa bra överens med D redan fran första början och förstod nog redan innan dom akte hem att natt skulle hända mellan oss..
 
 
 
 
 
 
D hade ocksa flickvän vid den tiden. 
I slutet av veckan vart han mer och mer pa, sa att han var intresserad av mig etc
Han gjorde slut med sin flickvän för att bevisa att det han sa var sant.
 
Mamma och H akte hem.
Mamma var nog mest ledsen och orolig "över sin lilla flicka" som var pa väg att byta riktning i sitt liv.
Och att det skulle hända när dom inte var kvar, inte kunna stötta och hjälpa..
 
D fortsätte uppvakta mig och försökte pussas och kramas.
Jag ville inte göra detta med honom eftersom jag fortfarande bodde med den andre.
Trots min brist pa kärlek till min sambo sa ville jag starta detta med D pa ett bra sätt, ordentligt.
 
Jag hade börjat papeka flera veckor innan för min davarande sambo att detta inte funkade, men han la nog dövörat till litegrann..
 
En dag strax efter att Mamma och H akt hem stack jag till banken, tog ut ett kreditkort, hyrde en lägenhet och betalade första hyran och handpenningen pa den med kreditkortet.
 
Packade ihop mina saker hemma och installerade mig i min nya lägenhet medans den andre var pa jobbet.
När han kom hem lämnade jag över min nyckel och gjorde slut pa riktigt, det var sa skönt kommer jag ihag.
 
Sa glad jag är att jag vagade ta det där steget!
Jag var inte längre rädd för att bo själv eller ta lan för att kunna uppleva det jag ville.
 
D och jag började att umgas pa riktigt, en vän blev en pojkvän.
                                                                                                                                                 Dec 2006   
 
 
Innan jag skaffade min egna lägenhet sa erbjöd D mig att flytta hem till honom, men jag vägrade.
Jag ville inte göra samma misstag en gang till, flytta ihop bara för att jag vart utan hem.
Jag ville sta pa egna ben och lära känna honom, se om det jag kände var pa riktigt.
 
Trots detta bodde vi nästan tillsammans redan fran början, han var alltid i min lägenhet.
Men det var ända skönt att det var mitt, jag kunde säga till om jag behövde eller ville vara ensam.
Jag hade MIN frizon.
 
I slutet av December samma ar pratade D om att han skulle köpa nagot eget, han hyrde ocksa.
Januari 2007 tittade vi runt pa hus/lägenheter tillsammans, vi tittade pa vart hus för första gangen den 4e Januari  och den 15e Mars 2007 skrev vi pa vart hus, tillsammans.
 
                                                                                                                                                Mars 2007
 
Alla sa att vi var galna, vi hade bara varit tillsammans i knappt sex manader.
Men det kändes rätt och gör det än idag, ibland maste man följa magkänslan..
 
Jag kommer ihag att min davarande chef var pa mig och sa att jag skulle ge D en chans, att han var en bra kille.
Jag var inte alls intresserad i början, tyckte han var ful och jobbig.
Han är väldigt energisk av sig och sitter aldrig still, en liten "clown".
Jag tyckte han var lite för mycket..hehe..
Han vart blond ocksa, under den där veckan, ett vad som han förlorade, jag tyckte han var GALEN.
 
Men det var väl tur att han inte gav upp i första stund, det tog ända inte sa lang tid for honom att fa mig pa fall
:)
 
Min förre sambo och jag gjorde nästan aldrig saker tillsammans, vi var aldrig iväg nagonstans, aldrig pa semester, hade inga gemensamma vänner och när min familj var ner var han aldrig hemma.
Han var inte speciellt engagerad i dom när vi var i Sverige heller (han var med mig hem tva ganger sammanlagt).
Han var inte intresserad av annat än att festa med sina kompisar.
Han var som en femtonarig ungefär, trots att han var atta ar äldre än mig.
Han var lite av en "typisk spansk kille" som inte ville bo langt borta fran sin mamma, när jag inte var hemma akte han hem till henne med sin smutstvätt etc etc..
 
När jag träffade D var han allt min davarande sambo inte var.
Självständig, mer vuxen i sitt sätt trots att de är lika gammla (och trots sin "galenskap").
Han tog sig an mig och min familj utan att be om det.
Han var med oss hela tiden för att han ville det och att han verkligen brydde sig, inget han gjorde för att han var tvungen och det kändes.
Jag tror det var det som gjorde att jag till slut föll.
 
Strax efter att jag skaffade min egna lägenhet och nagra veckor efter att Mamma och H akt hem, i Oktober, akte jag till Sverige igen, själv.
Jag saknade D där och när jag kom tillbaka till Spanien väntade han pa mig pa flygplatsen med ett fang röda rosor, det kanske var da jag förstod...
 
Min förre sambo skjutsade mig och min familj aldrig till flygplatsen eller hämtade oss, fick ta buss och tunnelbana..
 
Jag kan inte första hur jag stod ut i mer än tva ar med den andre, men ärligt talat sa var jag inget helgon heller...
 
Men pa ett sätt, nu i efterhand, är jag nog ganska glad att jag bodde med den andra killen,
det gjorde nog att jag upptäckte vad jag egentligen ville och behövde i mitt liv.
 
D är ju en helt vanlig människa men efter mer än tva ar med den andre sa blev D sa speciell,
alla dom fina detaljerna som han hade, hans sätt att uppskatta mig betydde sa mycket mer..
Trots att jag haft detta i andra relationer sa hade jag ju inte haft det i min davarande relation...
 
                                                                                                                                                   Jan 2007 
 
 
 
 

Komplimang

 
Sitter och slösurfar lite, är pa jobbet och väntar pa att dom sista nattsuddarna ska komma och lägga sig.
 
Satt och tittade upp kommentarer om hotellet där jag jobbar och hittade en som var om MIG, inte en generell kommentar utan om mig!
 
 
 
Översättningen blir ungefär:
"Tjejen i receptionen, svenskan, mycket uppmärksam, trevlig och härlig"
 
 
Satt skönt för själen att "höra" lite gott.
Nu har jag ork att sta ut nagra nätter till.
Jag är inne pa min fjärde natt nu och har fem (!) kvar innan jag tar ledigt en hel helg!

Det var länge sen jag hade en hel helg ledig, förr var vi alltid lediga fredag, lördag, söndag
(ibland mandagen ocksa) en gang i manaden men sen uppsäggningarna i December har vi inte fatt nagra lediga helger.
Men nu sörrni, nu har jag nypt at mig en helg.
Vi ska upp till Gijón.
D ska skjuta saklart, jag ska turista lite, äta och dricka gott!
:)
 
 
 

Dulzaina

 
Vi sket i att aka till Ávila igar (läs i förrgar), det var för blasigt, regnigt och kallt.
Vi stannade hemme istället och gjorde nagot sa roligt som att städa ur skap..trist men nödvändigt ibland.
 
Hittade en CD skiva med gammla filmer pa D när han jobbade som dulzainero pa bröllop för typ 20 ar sen, mer till och med!
 
Det är vanligt att detta instrument spelas pa bröllopsbanketterna här i Spanien, iaf häromkring, vet inte hur det ser ut i resten av landet..
 
Det är brudparet som bestämmer om och när det ska spelas, oftast när paret kommer in, när köttet bärs in etc
 
D spelade pa massa bröllop när han var yngre, han spelade pa dulzainan och hans bror pa "trummorna".
 
Korterna är tagna pa datorskärmen pa filmen som är överspolad fran gammal hederlig filmkamera till DVD, sa kvaliteten är inte den bästa..hehe
 
Här spelar D och hans bror för gästerna pa ett bröllop, i typiska kläder saklart.
 
 
 
Här är D med en annan man pa ett annat bröllop när dom bär in köttet (oftast spädgris häromkring...)
 
 
Innan servitörerna serverar köttet visas det upp för brudparet
 
 
 
När jag lärde känna D sa var det just när han spelade detta instrument.
Under festligheterna i Guadarrama
 
Här satt han och spelade med min davarande chef när jag lärde känna honom..
Det här är ocksa taget med kameran pa ett kort i ram sa är kvaliteten inte den bästa här heller..
 
Karnaval natt ar senare
 
 
Han spelade väldigt mycket som ung och spelade fortfarande ganska mycket när vi flyttade hit till Segovia, bade pa bröllop och under festligheterna i byarna runtomkring.
 
Nu var det dock ett tag sen han spelade eftersom hans intresse för idrotten växte och musiken kom i kläm.
Men instrumentet ligger ordenligt förvarat här hemma och kanske blir han sugen snart igen.
 
Han fick dock en guitarr av mig för nagra ar sen som han spelar pa ibland.
Inte lika "jobbigt" ljud att lyssna pa inomhus..hehe..
 
Pappa hans har tagit upp det här med dulzainan nu igen när han blev pansionerad.
Var till och med in till Plaza Mayor i Madrid för nagra veckor sen och spelade :)
 
 
Svärfar har ocksa spelat detta instrument i ar och dar.
Han var den som grundade dulzaina skolan i Guadarrama.
 
Dulzaina är ett blasinstrument och typiskt spanskt men ser lite olika ut runt om i landet, beroende pa landskap.
 
Jag har noll musiköra/känsla och är typ ton döv men jag har förstatt att detta instrument kommer fran arabierna urspungligtvis, dom använde tydlingen detta för att valla djuren.
 
 
 
 
 
 

Ostar och korvar

 
Eftersom jag har fatt tillbaka mina smaklökar igen sa passade vi pa att äta den goda cheddar osten till middag igar.
 
Efter att vi provat pa och hyllat den pa Chateau Grand Cru mässan i Örebro sa köpte Mamma den at oss och vi tog med oss den ner hit.
 
Super god tycker vi. Krämig och len med mycket smak.
 
 
D tycker om svensk ost, han tycker det är kul/gott att äta dom smala skivorna som blir av med osthyveln.
Han tycker svensk ost bör ätas sa, hyvlad.
Han äter dom inte pa mackorna utan som dom är, pa samma vis man äter ost i Spanien fast osten i Spanien inte äts hyvlad.
 
Han fick ostar med sig av bade mamma och pappa ner, Grevé och Präst.
 
Han tog med sig ostarna och osthyvlen till sina vänner och skulle bjuda dom pa ett litet smakprov.
Dom hade saklart aldrig sett en osthyvel och stirrade tydligen storögt pa vad denna hyvel astakom..hehe.
 
Vi hade lite kvar av dessa ostar sa det blev en liten ostbricka till middag med svenska ostar och cheddarn.
Lite korvar vart det ocksa eftersom vi fick med oss pappas älgkorv ner och D köpte med sig renkorv
(för att visa/bjuda sina kompisar pa).
 
Sa det blev en riktigt spansk-svensk middag igar.
Plockmat som pa spanskt vis med svenska ingredienser
:)
 
 
 

Däckad

 
Känner mig äntligen bättre.
 
Började känna mig hängig i torsdags och sen slog det till, förkylningen fran helvetet som gjorde att jag lag däckad hela helgen.
Trots detta jobbade jag, saklart.
Övertid utan extra betalt, saklart.
 
Jobbade mina timmar och nagra till.
Resten av dygnet lag jag i soffan eller sängen och sov,
orkade inte ens se pa tv eller läsa böckerna som jag tog med fran Sverige.
Huvudet vägde sa.
Ögonen värkte.
Alla ben och muskler i kroppen var ömma.
 
Ledig igar som tur var, sov hela förmiddagen och kände mig redan bättre pa kvällen.
Ledig idag med och imorrn jobbar jag natt.
Imorrn blir det nog en sväng till Ávila pa förmiddagen.
Maste ut och andas luft, miljöombyte.
Slippa jobbet och hemmet för nagra timmar.
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0