Svärfar

 
Sa, om vi inte hade nog med Ds mormor och farfar sa blev hans pappa dalig
 
Vi var pa väg till Guadarrama pa lördagseftermiddagen för att tillbringa nagra dagar där under festligheterna
(som började i lördags)
När vi nästan var framme ringer Ds mamma och säger att hans pappa är pa väg in till Puerta de Hierro med ambulans!!
 
Vi stannade till snabbt i Guadarrama där vi lämnade av hunden, sa hej till mormor och farfar
(som blev utskiven fran samma sjukhus dagen innan, fredagen) och akte ner till sjukhuset där vi satt till klockan 04 pa morgonen.
 
Ds pappa hade gatt till doktorn pa fredagen, klagat över värk vid bröstet, fick en nolotil
(Metamizol...vet inte vad det heter pa svenska, verkar vara förbjudet i Sverige?!),
da dom sa att det var muskelvärk.
 
Pa lördagen hade han fortfarande ont och gick tillbaka till doktorn..det var nu en annan doktor pa plats och ville skicka iväg honom till sjukhuset för att utesluta propp.
 
Under lördagsnatten blev det klart att det var lungemboli.
Han blev "opererad" direkt, fick en slang insatt direkt fran armen till lungan med medicin som skulle förmindska proppen
(vet inte dessa ord pa svenska....)
Han blev skickad till UCI (intensivvard) direkt.
 
Pa söndagen akte vi tillbaka och pratade med läkaren klockan 12
Sen fick vi hälsa pa mellan 12:30-13:30
Han madde bra och höll modet uppe, men hade saklart ont.
 
D och jag akte hem till Segovia pa söndagskvällen, hade ingen lust med festligheter längre.
Vi valde att aka hem därför att han bara fick ha besök tva timmar om dagen
(en timme pa förmiddagen och en timme pa eftermiddagen) och det fanns inget mer vi kunde göra.
 
Idag (tisdag eftermiddag) blev han flyttad fran intensiven till ett rum och mar bra.
Han kommer fa ligga kvar nagra dagar till tills han är 100% frisk och dom vet vad som orsakade det hela.
 
I och med att han har eget rum far han nu ta emot besök sa imorrn ska vi ta oss ner och hälsa pa honom och hoppas pa att han snabbt blir bra igen!
Att det hela slutar med en susto, som dom säger här!
Under lördagen, medans vi satt utanför och var oroliga sa var svärfar mest intresserad utav att veta hur derbyt gick, han bad oss säga till om Atlético gjorde mal...det kunde vi saklart inte göra da vi inte fick träffa honom fören strax innan vi akte hem..men han vart glad över vinsten iaf!
:)
 
¡Aupa Atleti!
 
 
 

 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0